Arkiv | Media RSS for this section

SVT publicerar lögner om datalagringsdirektivet

En artikel från Sveriges Television (länkad på bubb.la) gör gällande att ”Sverige tvingas backa” i datalagringsdirektivets omfattning, sedan EU-domstolen dömt direktivet retroaktivt ogiltigt.

I artikeln (), kan man bland annat läsa följande:

– Man kan inte säga att EU-domen innebär att det är förbjudet med lagring, däremot behöver lagen ändras. Men en riktad lagring är inte bra…

Men det ECJ slog ned på var just generell, ”oriktad” lagring, eftersom det kränker rätten till privatliv.

Men den värsta propagandan, och direkt lögn, är det här:

Ska sluta lagra innehållet i samtal

I förslaget föreslår utredarna att samtal och meddelanden inom det fasta nätet inte längre ska lagras. Det innebär till exempel samtal från en hemtelefon eller mejl som skickas från en fast internetuppkoppling.

Vad som sägs i ett samtal, även mobilsamtal, ska inte heller fortsätta att lagras. Det gäller även samtal och meddelanden via Skype, Gmail, Messenger och andra tjänster som inte tillhör operatörerna, så som lagen ser ut i dag.

Man föreslår att ”i övrigt” ska nummer, klockslag, mast, IP-adresser m.m. fortsätta lagras.

Datalagringsdirektivet, som det implementerats i Sverige har aldrig inneburit att innehållet i samtal lagrats, inte heller via Skype eller andra tjänster, förutom SMS. Sådant kan FRA, och företagen bakom tjänsterna, syssla med, men det har aldrig haft med datalagringsdirektivet att göra. Det är en ren lögn, och motivet verkar ganska uppenbart – att kunna fortsätta med exakt samma datalagring, eller med mycket små skillnader, men påstå att man minskar på integritetsintrånget.

Jag har screenshot.

Annonser

Poliskameror – SR tiger om det viktigaste, som vanligt

Idag rapporterar Sveriges Radio om att Stockholmspolisen ska köpa in 300 kameror som ska bäras på polisernas uniformer. Hur många, varför, och hur mycket det kostar rapporteras, men inte det som avgör om kamerorna bara är ett, troligen fruktlöst, sätt att försöka öka tryggheten – eller ett effektivt sätt att föröda densamma.

Man förvånas väl knappast längre över hur SR konsekvent tar ställning för det mesta som polis och politiker pekar på, och emot medborgarnas fri- och rättigheter, särskilt när det gäller personlig integritet. Detta är inget undantag.

Vi kan börja i slutet av artikeln, där en polisassistent får uttala sig helt oemotsagd om kamerornas fördelar, och inlindat i en mening framföra att den enda anledningen att inte vilja bli filmad är att man håller på med någonting kriminellt…

Det framgår tydligt hur många kameror det handlar om, varför Polisen vill ha dem, och till och med vad de kostar. Det sista kan i och för sig vara intressant eftersom det betalas med skattepengar, men det saknas information om hur videomaterialet används, och därmed om de mestadels ”bara” kastar våra skattepengar i sjön, eller använder dem emot oss. Det trots att det nyligen rapporterats om att Polisen vill bygga upp ett system för det senare.

Om videomaterialet sparas ett par månader och sedan raderas om det inte innehåller bevis för brott, precis som med en vanlig övervakningskamera i t.ex. en butik, är kamerorna mest en meningslös gest, som stenkastande gäng lätt kan undvika genom att maskera sig.

Om det däremot strömmas till en central för olika analyser, bland annat ansiktsigenkänning, samkörs, behandlas, lagras och delas mellan myndigheter och kanske andra, kommer det fortfarande vara någonting som stenkastande gäng lätt kan undvika genom att maskera sig, men vara en synnerligen allvarlig kränkning av förbipasserandes integritet. I mångas ögon, bland annat mina, skulle det skapa en stark otrygghet. Att möta en polis skulle bli en otvetydigt negativ upplevelse, som jag skulle göra allt som kan göras utan att väcka misstankar, för att undvika.

Detta är den skillnad som Sveriges Radio, bekvämt nog, inte rapporterar om.

Jag är inte ‘bekymrad’ eller ‘orolig’ för system som behandlar video på sådana långtgående, delvis okända, sätt. Jag är rädd för dem. Kalla mig paranoid om du vill, men jag betraktar dem som vapen – inte farliga som sådana, men riktat åt fel håll, använt på fel sätt och/eller av fel personer – och jag skulle inte vilja ha ett pekande mot mitt ansikte. Systemen kan visserligen inte orsaka död eller kroppsskador av sig själva, men deras användning kan få oanade och mycket långtgående konsekvenser, nära eller långt i framtiden. Jag vet ju hur redan små mängder data kan avslöja väldigt mycket, och det kan du läsa om här (på engelska), och det som kan analyseras ur video är på intet sätt små mängder data. Identifikation, sammanhang, ansiktsuttryck, blick, klädsel, gångstil, föremål, you name it – allt blir värdefull information för analysprogram med självlärande algoritmer, som kan ta reda på saker om dig som du knappt visste själv.

 

(Eftersom detta handlar om kameror som poliserna bär på kroppen, räknas de troligen inte som övervakningskameror, och behöver då inget tillstånd från Länsstyrelsen, så SR hade behövt ställa frågan till Polisen. Däremot kommer fast monterade kameror och kameror på drönare att kräva sådana tillstånd, och enligt en mejlkonversation mellan mig och Datainspektionen kommer länsstyrelserna att ta hänsyn till hur materialet används när de godkänner eller avslår ansökningar. Då kommer massmedia också att kunna rapportera vilka kameror som är kopplade till systemet. Däremot är det förstås inte troligt att de kommer att göra det.)

SR slår nytt propagandarekord.

Hur uppenbar kan propaganda bli, innan den uppfattas av allmänheten som just propaganda?

Det är en fråga som jag ställer efter att ha lyssnat på P4 Extra idag. Starta det kritiska tänkandet och lyssna: Länk till dagens (10 jan.) P4 Extra

Källkritik på

Barnporr är alltid en infekterad debatt, och inledningen är (avsiktligt) hetsande, men trots det borde väl de flesta kunna höra vad det här egentligen handlar om?

Både justitieminister Morgan Johansson och kriminalkommisarie Anders Ahlqvist framför att datalagringen är avgörande för att bekämpa barnporr, och programledaren Lotta Bromé ger passivt men mycket tydligt medhåll, utan att någon får försvara personlig integritet och grundläggande rättigheter. Det bara veckor efter beslutet från ECJ att datalagringen måste upphöra.

 

(Att det inte ifrågasätts om det är rimligt, utan snarare omtalas som om det vore en självklarhet, att vissa tecknade bilder räknas som ”dokumenterade sexuella övergrepp mot barn” är nog mest en extra ”bonus” i sammanhanget…)

Sveriges Opartiska och Neutrala Radio… SR2

Statistik är nästan alltid avsedd som ett mycket kraftfullt propagandaverktyg (varför skulle man annars lägga ned tid och pengar på att sammanställa den), så man kan återigen fundera på tajmingen efter högsta EU-domstolens dom…

Före nyheterna: ”Bitcoin finansierar IS”

Till att börja med: Ursäkta att jag inte skrivit någonting på länge. Jag håller på med en riktigt lång post, och flera andra projekt också. Det kommer så småningom.

EU och Europeiska Centralbanken håller på att försöka stoppa Bitcoin och andra virtuella valutor.

Därför tänkte jag redan nu bjuda på det som nyheterna kommer att rapportera om, någon gång inom ett år:

IS finansieras genom Bitcoin

Idag kan nyhetsbyrån X avslöja att terrorgruppen IS använder den digitala valutan Bitcoin för att ta emot finansiering och köpa bland annat vapen och sprängämnen. Eftersom överföringarna är anonyma och inte sker genom någon bank, orsakar det problem för USA och deras allierade att försöka stoppa eller spåra terroristernas vapenköp. ”Det här är ett jätteproblem”, säger terrorforskaren Y. EU och Europeiska Centralbanken, ECB, har tagit fram olika förslag på hur digitala valutor skulle kunna regleras för att spåra sådana vapenköp.

-Tidning eller annat massmedia, en snar framtid.

 Nyheten kanske kommer att vara sann, på det sättet att ett enstaka köp har utförts med Bitcoin, men bara en mycket liten del. Även om det framstår tvärtom i artikeln, är Bitcoin spårbart i de flesta fall, även om det kräver mer ansträngning än att spåra banköverföringar. Om att Bitcoin är spårbart och troligen kommer att förbjudas eller regleras hårt har jag skrivit förut, jag tror inte att kryptovaluta har någon framtid. Det är vad jag tror. Jag hoppas förstås att Bitcoin, eller någon kryptovaluta som är mera ospårbar som default, kommer att bli ett viktigt betalningsmedel i framtiden, och göra processen kort med bankernas makt och utnyttjande, och omöjliggöra konfiskeringar som de i Cypern.

Nu har Ny Teknik förstört sitt kommentarsfält.

Det var väl bara en tidsfråga innan en av de få tidningar som hade ett bra, klassiskt kommentarssystem skulle ersätta detta med ett som kräver inloggning.

Förut hade Ny Teknik en lätt överskådlig sida, där de allra flesta artiklar hade ett kommentarsfält, där man inte ens behövde skriva in någon e-postadress utan bara ett namn eller pseudonym, en rubrik och en kommentar. Ett kommentarssystem som jag flera gånger berömt, i kommentarer, i mejl och på bloggen.

Systemet möjliggjorde kommentering som var relativt integritetssäker, om den användes tillsammans med en anonymitetstjänst. Det möjliggjorde snabb, enkel kommentering, utan krångel.

Nu har man, samtidigt som man har försämrat sidans överskådlighet genom att bara ha rubrikerna i länkarna, bytt ut detta förträffliga kommentarssystem mot ett Disqus-system, konfigurerat för att kräva inloggning.

I artikeln om att man numera behöver logga in för att få kommentera, skriver chefredaktör Susanna Baltscheffsky såhär: ” Det finns två skäl till det. Dels har vi av ekonomiska skäl valt att inte utveckla en egen lösning och dels vill vi ha bättre koll på de kommentarer som skrivs”.

”Bättre koll på de kommentarer som skrivs”? Så att ingen kan kritisera någonting i artiklarna? Eller bara för att försäkra sig om att folk känner sig övervakade?

Till Ny Tekniks försvar ska sägas att de i alla fall inte kräver ett personligt verifierat konto såsom ett Facebook-konto, men det är också det enda som kan sägas. Inte många vill lägga så mycket jobb på att vara anonyma att de skapar ett nytt Disquskonto för varje gång de förut skulle ha tagit ett nytt nickname. Se tillägg

”– Det här är ett bra system med fler möjligheter att sortera kommentarerna än det system som fanns på gamla sajten. Kommentarerna är en viktig del av nyteknik.se så vi hoppas att ni också uppskattar förändringen, säger Susanna Baltscheffsky.”

Nej, Susanna. Jag uppskattar inte förändringen, jag avskyr förändringen. Det är riktigt dåligt. Den nya sidan är dålig, men det nya kommentarssystemet är uselt. Jag kommer att skapa ett Disquskonto för att kommentera detta på den artikeln, och jag hoppas att den kommentaren får vara kvar. Den togs bort, se tillägg 2.

Kommentarerna var, som du säger, en viktig del av Ny Teknik. Jag säger upp prenumerationen. Adjö.

TILLÄGG: Ny Teknik kräver dessutom att epostadressen verifieras, något som försvårar anonymitet ytterligare.

TILLÄGG 2: Ny teknik tog bort min kommentar om detta, och har inte svarat på mitt mejl.

Det är inte ”näthatet” som är ett hot mot demokratin.

”Debatten” om det så kallade näthatet har blossat upp igen, och att jag satt citattecken runt ”debatten” beror på att det snarast är fråga om en monolog.

Spaltmeter och sändningstimmar användes för ett par veckor sedan till att sälja in den nya lagen hos folket, med exempel på mordhot och förhoppningar om våldtäkt, och ”experter” som uttalar sig om att näthatet minsann är ”ett hot mot yttrandefriheten” och ”ett hot mot hela demokratin”.

Men är det verkligen så? Varför finns det så kallade näthatet, och är det enbart dåligt?

Till att börja med behöver vi förstå varför det uppstår.

De som får hat och hot mot sig är mestadels kända feminister, antirasister m.m. – av oftast ganska extrem karaktär – sådana människor som redan har en direktkanal till massmedias megafoner, som ju ständigt står på högsta volym för just de åsikterna.

De motsatta åsikterna, de som de så kallade näthatarna har, är däremot fullständigt blockerade, och alla försök att framföra dessa genom andra, mindre kanaler, blir överröstade av de som har massmedia att tala i.

Då återstår, för att uppmärksammas, att låta illa, eller att försöka dämpa det som stör. Det så kallade näthatet är ingenting annat än ett försök att få någon plats att nyttja sin yttrandefrihet. Om man skriver någonting hatfyllt så är tanken att det kanske uppmärksammas mer än någonting mer neutralt, och om man skriver hotfulla meddelanden till dem som hörs hela tiden så är tanken att de kanske undviker att skriva eller säga någonting, så att man själv kan få sin åsikt lyssnad till.

Nu fungerar det inte så, utan tyvärr tar de som har direktkanalen till massmedia istället och vänder situationen till sin fördel genom att använda denna kanal för att försvaga allmänhetens yttrandefrihet – alla som inte har kanalen ut i massmedia. Eftersom de människor som har de åsikter och den kändhet som gör att de får mycket stort utrymme i massmedia, vet bättre än att låta sig tystas, är det ingenting annat än propagandaosande skitsnack att näthatet skulle vara ett hot mot yttrandefriheten och demokratin genom att just skrämma till tystnad.

Hotet mot yttrandefriheten och demokratin är istället massmedias enhälliga, konstanta och mycket kraftiga selektion av vilka åsikter som presenteras som fakta, vilka som förlöjligas eller behandlas med avsky (ja, hatas, om man så vill), och vilka som förtigs helt.

Internet framställs ofta som en kraft för yttrandefriheten, men det det räcker inte. En aktion som börjar på internet kan, med få undantag, bara bli riktigt stor om den uppmärksammas i massmedia. Sådan är nutidens internets dynamik – under en viss tröskel finns ingen dragkraft, det blir några enstaka eller tiotal visningar om dagen, men om man lyckas komma upp över tröskeln, som jag gissar ligger på något tusental eller tiotusental visningar om dagen, fortsätter det uppåt, eller stannar åtminstone högt. Att bli exponerad i massmedia – positivt eller negativt har liten betydelse – är nästan det enda sättet att komma upp dit.

Just att positiv eller negativ uppmärksamhet är av underordnad betydelse, är förklaringen till att massmedia ytterst sällan nämner så kallade ”hatsajter” eller ”näthatare” vid adress eller alias. Det är inte av hänsyn till dem, utan för att undvika att de får stöd från alla likasinnade som läser, tittar eller lyssnar.

Vilka dolda krafter vill få oss att äta insekter?

På Ny Tekniks hemsida finns en artikel, publicerad den 23 december, som – inte förvånande då den är från TT – fullständigt lyser av propaganda.

I artikeln lyfts insekter fram som ett livsmedel som är framtiden, med de vanliga knepen – ”allt fler gör såhär”, positiva ord i närheten av budskapet, m.m.

Jag har haft en känsla, bara en sån där som gnager i huvudet utan att man kan sätta fingret på varför man tror det, av att det inte bara är samma sorts människor, utan faktiskt samma människor, som vill:

Något av detta verkar i alla fall stämma: I artikeln nämns FN, vilket också en sökning visar att de driver frågan om insekter som mat. Samma FN som 2008 arbetade för att förbjuda anonymitet på nätet, tillsammans med NSA och Kina.

Är det så det fungerar? FN hittar på någonting, TT och massmedia, stödda av forskning, statistik och annat manipulerbart, ser till att det förankras hos folk och politiker? Massmedia styr Sverige, men är det FN som styr massmedia? Vilka dolda krafter och dolda kanaler är det som sätter agendan för världen? Detta är troligen samtidens viktigaste fråga att belysa och till slut besvara. Helt säkert är i alla fall att det inte är den demokratiska majoriteten som styr.

Vart tog Ny Tekniks granskande vägen?

Ny Teknik är en av få massmediakanaler som jag fortfarande har något förtroende kvar för. Tyvärr håller även det på att sjunka, sakta men säkert.

För några år sedan syntes ofta artiklar med reflektioner över den nya tekniken som artikeln handlade om, där tveksamheter om bl.a. funktion, användningsområden och möjligheter till missbruk togs upp. Inte varje gång, men när det var tydligt att sådana tveksamheter fanns, skrevs det åtminstone ibland om det.

Till skillnad från de flesta andra tidningar har Ny Teknik fortfarande ett utmärkt kommentarsfält där ingen identifikation, inloggning eller ens e-postadress krävs, och det är verkligen ett stort plus, och en stor anledning till att mitt förtroende för dem inte nått botten. (en annan är att mycket få artiklar är bakom paywall)

I detta fält kan man ofta läsa det som journalisten borde ha skrivit, inte minst i frågor om yttrandefrihet och personlig integritet. Till exempel under artikeln om gatlampor som är som hämtade ur ‘1984’, trots att artikelförfattaren inte ägnat den biten ett ord, låtit någon insatt uttala sig i artikeln, etc.

Det är bra att läsarna kan fylla på med både fakta och reflektioner, men ett kommentarsfält är ett komplement, inte en ersättning för granskande journalistik, ens av den enklaste sort. Privatpersoner som kommenterar har inte alls samma genomslagskraft som själva artikeln. Dessutom finns de ju inte med i pappersversionen.

Ny Teknik verkar tyvärr närma sig den berömda copy-paste-journalistiken, styrd av några som inte vill att vi ska ha några friheter.

The biggest, and really the single, threat to all our liberties

If you’ve found this page, you probably know that our liberties are under attack from many actors, both commercial, government, and government using commercial services’ data about us.

This is not uncommon knowledge. Most people know it to some extent, and everyone who reads this is likely to know it very well.

What is not as known is why most people don’t care enough to do very much about it. I have written a little about this in Swedish before, but I think it’s time to post something that is more complete in the explaining, and I might as well write it in English since I may want to link to it from a comment field in English sometime.

What kind of power would you have, if you were in control of all mass media that your country’s people consumes? Sure, you could make yourself the king of kings, never having to lift a finger again, having money pouring out of your pockets but not even needing it, because everyone would just give you the best of the best in goods, services etc. because of who you are.

That’s not what I mean.

If you were to play your cards right, people wouldn’t be treating you so well because they feel they have to. They would be doing it because they want to. You would not just be in full control of people’s knowledge, not just in control of people’s thoughts. You would be in control of people’s emotions.

The people wouldn’t want democracy. They would want you. Or, rather, you would be the democracy, because everybody wants you to be their leader.

This is only the beginning however. If you had control of all the mass media, you could alter, even completely invert, any commonly accepted general, scientific or moral standpoint of the people, gradually, over the course of maybe 5-40 years depending of how radical the change would be, but definitely within a human lifetime. Memory is shorter than one might think, if handled in certain ways.

Seriously, if you wanted to, you could for example make people think, do and feel:

  • That people with, say,  brown hair should not be entitled to operate motor vehicles or heavy machinery, because they have slower reflexes that others. This in spite of reaction tests currently being the most popular game and hair colour doesn’t affect the score one bit.
  • That cats are the most vile creatures that have ever existed, should never be touched without a two-metre self-sterilizing grip hook, and even seeing one means bad luck.
  • That having sex with your own children when they are young is good and necessary for teaching them about sexuality.
  • That killing people that have the opinion that you are not great and awesome, is the right thing to do.

 

To us, this is of course ridiculous and disgusting, but if all the mass media gradually came to these conclusions, repeated them in thousands of different ways, showing scientists reporting that it is confirmed in science, making statistics asked in such a way that they show that people are accepting and liking it all, made movies, music, comics, books, all with these standpoints embedded in them and very little although not necessarily nothing to the contrary, the people would look back and say ”I wonder how many millions of lives would have been saved if those brown haired people in the 2000’s wouldn’t have driven cars, and if people didn’t have those horrible cats, and it’s strange how we can even exist, how did people even know how to have sex when nobody showed them? And how could they possibly think of Your Highest Highness as an equal, some even as a bad person, they should have been slowly roasted to death…”

There is absolutely nothing more powerful than a unified mass media.

In reality of course, there isn’t one person that control all the news to the people. Except possibly in North Korea. But the mass media actors are collaborating very much, probably controlled by an unknown small group of people. It probably differs a bit between countries, but not too much since many of the trends I’m about to write about are more or less global. I’m writing from a mostly Swedish perspective, because that’s where I live.

The following things are real. They are subjects that the mass media of today and yesterday are and have been very uniform and persistent about.

Tobacco: In the past, tobacco companies had huge influence over the mass media. Everyone was smoking in the movies, ads everywhere, and tobacco was the healthiest substance known to man. (What cigarette do you smoke, Doctor?). Then something changed, and today they agitate for everything that reduces tobacco use. Every single time a scientist says something about tobacco in the media, it is that it is much more dangerous than previously believed. When recommendations of anti-smoking laws such as warning pictures, prohibited smoking in bus stops and train platforms, etc. are brought up, they always interview people that say it is a good idea, but never ever anyone who thinks it is bad.

Coffee: Much like tobacco, but the other way around, every time something about coffee is reported in Swedish mass media, it is that it has some newly discovered beneficial effect on health. It reduces depression and risk of suicide, it reduces the risk of cancer, it keeps your heart in a better condition and whatnot. Nothing bad about coffee, ever. Energy drinks however, are always reported as bad.

 Russia: A year or two before the activity started in Crimea, Swedish mass media began reporting every tiny bad thing that the Russian government was doing. Sure, the Russian government does indeed do bad things, I don’t deny that, but this was seriously ridiculous. In some cases the Swedish government had done similar things without the Swedish media saying a single word about it. How and why this happened at the time it did, I leave to you to think about. I don’t even know myself, even if I have some suspicions.

Now we come to the things regarding what this blog is about.

Anonymity: The word anonymity is seldom used when describing good things such as whistle blowing and sensitive discussions, and when interviewing for example crime victims that are anonymous in the current media. Then they say ”We can now expose leaked information…” ”They don’t have to use their name there” and for example ”Sara’s real name is something else.” When discussing child pornography, on line fraud, so-called Internet hate, etcetera however, the word anonymity is used in every other sentence.

Privacy: Privacy is very rarely mentioned. When a new service, technology or law is reported, that any reasonable person would use almost half of the space discussing its privacy implications, such as social media functions, drones, surveillance cameras in elderly people’s homes (reassuring us that it’s for extra safety, not for saving money!), Google Glass, Data Retention Directive, etc. They always focus on what good it can do for society, often say that the development is inevitable, and sometimes just briefly cover the privacy implications, often with someone who reassures everyone it won’t be abused getting the final word.

Freedom of speech and expression: Freedom of speech and freedom of expression are generally combined in the word ”yttrandefrihet” in Swedish, so it will be a bit clumsy to translate, however Swedish mass media talks about it sometimes. When they do, it is either about something that prevents them from reporting something, or it is paradoxically enough about some more or less known person – usually hardcore feminist, way past the line into misandry – whose freedom of speech and expression ”is being trampled on” by means of ”näthat” (”Internet hate”) – angry, mean, sometimes threatening comments and e-mails. Never ever EVER does freedom of speech and expression have anything to do with regular citizens being able to speak and express themselves, most notably on the Internet, especially not anonymously.

Facebook: This is part of the above three, but deserves its own chapter: Facebook, and to a lesser extent Instagram and Twitter, the mass media loves. Almost every Swedish newspaper, TV- and radio station have removed their comment fields where anonymous comments could be made, and are instead telling people to discuss on social media, especially Facebook. Public Service Sveriges Radio and Sveriges Television are prohibited from advertising any commercial products or services, but especially Sveriges Radio very often tell its listeners to ”enter our Facebook page and comment this and that”, literally 20-30 times a day. If that’s not advertisement, I don’t know what is. And, as mentioned above, Facebook’s data collection is rarely mentioned, at the very most shortly, about once a year.

Music: Even the music often seems to contain propaganda. One of the most popular topics of Swedish artists, singing in both Swedish and English, and not unusual for English-singing artists from other countries either, is ”live now”, ”don’t worry about tomorrow”, etc. Politics of all kinds concern tomorrow and not today, per se. So if the message is only slightly analyzed, it means ”don’t get involved in, or even worry about, political matters”.

 

What to watch out for: If the following is being reported in the mass media, fire up your critical thinking!

Unanimous or near-unanimous support for a standpoint, opinion or even a claimed fact: This may be propaganda. Or it may be legit. Don’t just accept it without at least thinking of who might profit from people believing it, preferably also do a little research yourself.

Incompatible facts: Especially combined with above point. Be vigilant of facts used in an argument, article or other mass media message, that doesn’t seem to add up. This can of course happen from mistake, or facts sometimes appear to not add up, but they in reality do. But it is a warning sign that something may be wrong.

Statistics: This is one of the most important points: Statistics are almost always pure, ultra high-powered propaganda. Statistics are usually ordered by someone with an agenda, and that is reflected in what information respondents are given before answering, and it is reflected in how questions are asked, a fairly recent example being ”Are you afraid of surveillance?”. Not many people are genuinely afraid of surveillance (in some cases they should be, however), but most people are uncomfortable under surveillance, and alter their behaviour. The agenda is reflected in how things are measured: For example, three different newspapers could brag with statistics and all be right: 1:We are the newspaper with the most readers. 2:We are the newspaper with the fastest growing number of readers. 3: We are the newspaper with the most daily readers. The agenda is reflected in how the statistics are presented, headlines, descriptions, scale, colour, shapes, etc.

Other things giving statistics their propaganda power is that they are seen as mathematical (and everyone knows that math never lies) and that they are often used to measure what most people think or do:

”Many people are…”, ”More and more people are…” etc: Whether it’s through statistics, through interviews or pretty much any means, very often the mass media wants to make it known that a large amount of people or a quickly growing amount of people are doing this or that, or having this or that opinion. Ever wondered why? Would that be something especially interesting to know? Maybe, but the real reason is psychology 101. People usually want to do like most other people do. Why would the newspapers in the example above even want to brag about being read by many? To make even more people want to read them, of course. To attract customers! This has been used in advertising for decades, probably even centuries. The reason when it is used in the news is exactly the same: to ”sell” an opinion or a behaviour. You can be absolutely sure that many more people than you hear, see or read about are interviewed. Then the ones with the ”correct” opinions are published, maybe with a few exceptions for credibility. In November last year, Riksbanken, the central bank of Sweden, ordered statistics of the use of cash, cards and mobile payment services. In the newspaper Ystads Allehanda, a person using cards and not having much cash in her wallet was described like this (translation by me)

In that way, she is typical. A survey that Riksbanken have ordered, shows that 53 % of Swedes have between 100 and 500 crowns* in cash and a majority nowadays choose to use a card also for purchases under 100 kr. Different mobile services are also gaining ground…

*Crowns or kronor is the Swedish currency, when writing, 1 kr is about €0.11 and $0.12.

This survey can of course not be trusted. The banks makes billions from card fees and such, which they don’t on the cash. Of course they want to make people use their payment services even more.

(Cards and mobile services are unsafe – every transaction is traceable and stored for a very long time, during which values and opinions of what is okay to buy may change, and every purchase is a withdrawal from the bank, so if your money gets frozen, there is a major IT problem, power outage, etc. you can’t even buy food. If you have money corresponding to a few hundred € or $ at home or in the wallet, you have money for the most essential for a few weeks until the problem hopefully is corrected.)

That which is missing, layered propaganda: All mass media in Sweden has a clear anti-racist immigration-positive opinion, and this is by many people thought to be the huge propaganda drive in Swedish mass media. This is probably a big factor in the Sweden Democrats’ recent success, an immigration-critical party that the mass media is very clear about not supporting. But if you think that is the case, you are mistaken. The immigration debate and apparent non-representation of many people’s opinion is merely a distraction. The thoughts that the mass media doesn’t want the people to think, are neither advertised nor criticized, they are not discussed at all. This is true of our liberties such as privacy. It is very rarely mentioned, and when mentioned it is always in ways reassuring that it’s nothing to worry about.

However, privacy has been unusually much discussed in the Swedish media the last months, maybe five times. There may even be another layer, of something even more important, that is now urgent and must be kept out of people’s minds even at the cost of higher awareness of liberties and privacy. I don’t know what, though. Possibly the total monetary collapse that may arise from Greece going bankrupt(Warning – YouTube link) (which Bitcoin will not solve at all, for obvious reasons). Possibly World War III. Possibly something completely different.

 

 The role of the Internet in this

Many privacy activists claim that the Internet saves the free information and truth, but I say that is a big exaggeration. What is being discussed on the Internet, for example on blogs, discussion forums, social media, podcasts, videos etc. is almost exclusively sourced from the mass media. If it’s not, it’s either mindless entertainment or it’s just a small fringe group discussing it, and it has no chance of reaching any significant number of people. If ”regular” people see it, most will call the people discussing it ”tinfoil hats”, even if the evidence is presented and verified in front of them. This is of course because of the mass media’s propaganda, the circle is closed. Don’t stop discussing however, any resistance is better than no resistance.

Om 5 år: Snart får polisen söka bland asylsökandes fingeravtryck om en femtiolapp stulits.

SR2

Idag rapporterar Statens Propaganda – förlåt, Sveriges Radio – att polisen fr.o.m. den 20 juli får söka i de fingeravtrycksdatabaser på asylsökande i EU, som polisen aldrig skulle få söka i.

Som vanligt börjar det med att det bara ska få användas mot grov brottslighet och terrorism. Som vanligt är det ett sluttande plan, och brottens grovhet kommer stegvis att minska för när polisen får söka i registret.

Lite ovanligt är att SR ens tar upp frågan om den personliga integriteten, men precis som vanligt låter de bara polisen kommentera det, och inte någon som inte har intresse av möjligheten, utan ser riskerna.

Det är viktigt att notera något som många kanske inte tänker på: att söka efter fingeravtryck betyder verkligen att söka. Det behövs ingen misstänkt. Om ett fingeravtryck hittas på en bombdel idag, en stulen bil imorgon, eller en stulen sedel eller biblioteksdator som använts för hatmejl i övermorgon, så scannar man in det i datorn och så söker den igenom alla 400 000 fingeravtrycken efter en matchning. Alla 400 000 behandlas som misstänkta.

Det verkar som att talesättet håller vatten: Om insamlad data kan missbrukas, kommer den att missbrukas.

En intressant kommentar.

Sveriges militär får utöva psykologisk krigföring mot den egna befolkningen, genom t.ex. propaganda i massmedia. Gå hit och läs kommentaren av ”Psyop” Feb 05, 2015 @ 19:44:29

Jag hittade inte mycket när jag sökte på ”psykologisk krigföring fredstid Sverige”, men det betyder inte att det inte finns, bara att det inte talas så mycket om det. Och det hör ju till sakens natur.

Sveriges Radio har en säkerhetsavdelning med hemliga metoder

Sveriges Radio har en säkerhetsavdelning med hemliga metoder. Det sägs av Thomas Björklund i en intervju för Kulturnytt.

Den här gången lämnar jag det helt till läsarna att dra slutsatser av det.

Sveriges Radio tar för en gångs skull upp andra sidan av kontantfrågan. Men inte det viktigaste.

Idag gästade förre rikspolischefen Björn Eriksson P4 Extra, inslaget börjar vid tidsindex 13:57 i versionen med musik. Han har startat ett ”kontantuppror”.

Han tar upp många intressanta saker, som hur bankerna vill göra det svårt att hantera kontanter eftersom de tjänar på att man använder kort.

Det varken han eller någon annan tar upp är det viktigaste, den övervakning och kontroll som andra betalningslösningar medför. Det har han tagit upp på andra ställen, bland annat på TV4 och på hemsidan, men varken Lotta Bromé eller Per Bolund, som är finansmarknadsminister och miljöpartist, och intervjuades på telefon, tar heller upp det.

Trots det är det värt att lyssna på, och besöka hemsidan.

Kontantupprorets hemsida: http://www.kontantupproret.se

Övervakningspropagandan på Sveriges Radio nu tydlig

SR2

Nu tycker visst Sveriges Radio att det inte längre räcker med den subtila propagandan för övervakning, som de har fört i flera år. Den som består i att beräkna antal lyssnare olika tider och därefter bestämma när och hur ofta nyheter i detta ämne (och förstås många andra) ska sändas, små ordval, att göra eller inte göra fördjupande program och välja hur mycket annonseringar om dem som ska sändas, och mycket mer.

Nu tar de i med handskar som är ett steg hårdare. I morse kunde man höra på nyheterna att ”Sverige sämst i klassen på övervakning av flygpassagerare.”

Genom att använda den formuleringen säger man klart och tydligt att man helt är för övervakning av flygpassagerare, och har slängt ut all opartiskhet i frågan, och det följande inslaget bekräftar det.

Man kan hoppas att detta också är ett steg framåt för att allmänheten ska få upp ögonen för att SR faktiskt inte alls är så opartiska, men tyvärr tror jag att användandet av detta nästa steg i propagandan har föregåtts av undersökningar om just detta, och dessa har kommit fram till att den ”risken” är liten.

Är Edward Snowden en bluff, eller tvärtom?

Ett faktum har gnagt i mitt huvud ända sedan Snowden-avslöjandena. Faktumet att massmedia var så villiga att rapportera dem, inte bara som enstaka korta inslag utan med flera långa program och artiklar.

Det är ju som sagt massmedia som styr Sverige, och det stämmer minst lika bra för USA och säkert den större delen av världen. Massmedia är för övervakning, så att de rapporterar så mycket om Snowden stämmer liksom inte in.

Idag hittade jag en länk, när jag letade efter något helt annat, en länk till ett dokument som beskriver att Snowden skulle vara en ”inflytelseagent” för att avslöja delar av NSA:s verksamhet, kanske för att förblinda folk för allt annat de håller på med. Jag har inte läst hela, det är långt, men här är det i alla fall: länk.

Nu är bara frågan om det är Snowden som är en bluff, eller om det är dokumentet. Jag vet inte. Min källkritik säger åt mig att varken lita på massmedia eller dokumentet.

Mer propaganda mot kontanterna på SR

På nyheterna idag talade man med en mycket glad röst om att kontanthanteringen fortsätter att minska och att Sverige och Norge har den minsta andelen kontanter i Europa.

Undersökningen var gjord av kortföretaget Visa, och det kanske säger en del om syftet med den.

Som jag skrivit om förut, är rapporteringen av detta, på det sätt den utförts, en propagandakampanj för att ta bort kontanterna, och det skulle förstås innebära att alla transaktioner kan spåras.

 

Begreppet som är bland de vassaste vapnen mot anonym yttrandefrihet – näthat.

Nu är massmedia igång igen, med pratet om så kallat näthat.

Brottsförebyggande Rådet har tydligen kommit ut med en ny rapport om det, som Sveriges Radio rapporterat om.

Näthat finns, och det är av olika anledningar. En är helt säkert att man på många platser inte får kritisera överhuvudtaget. Då blir det desto hårdare där man kan.

Men ordet näthat har blivit ett verktyg som används för att försöka utplåna anonymitet och yttranden som inte stämmer med massmedias propaganda. Det har mycket slagkraft som just detta.

  1. Det är diffust. Vad är näthat, är det mordhot, är det utstuderade smutskastningskampanjer som involverar många utövare, är det påståenden om att någon t.ex. är en hora, är det en kommentar ”du är ful/dum/äcklig/något annat otrevligt”, är det en kommentar ”det du säger är inte sant, därför att (förklaring)…”? Massmedia vill få oss att tro att svaren är ja, ja, ja, ja och ja, och det är egentligen det sista ja:et som är det viktigaste för dem, när det ”näthataren” försöker motbevisa är deras egen beskrivning av verkligheten.
  2. Det är svårt att argumentera emot ökad övervakning och censur utan att antingen verka alldeles för oempatisk gentemot de drabbade, eller att själv verka gå med på för mycket av censuren och övervakningen. Anna Troberg faller i den senare fällan i artikeln på SVT Opinion, med meningar som ”Det har blivit en allmänt vedertagen sanning att polisen saknar verktyg, men det finns verktyg. Problemet är att de ligger oanvända.”, fastän (jag antar att) det tänkta budskapet är precis tvärtom, att det är ett problem att polisen har för kraftfulla verktyg.
  3. Det ger tillfälle att få polisen att framstå som inkompetent på IT-området. Vi får inte tro på detta, och slappna av. Att polisen skulle ha mängder med övervakningsmöjligheter och inte använda dem är absurt. Räkna med att FRA, Säpo och polisen har ett tätt samarbete, och avancerade program som markerar och arkiverar alla brott som sker på internet. Vid behov kan man sedan ta fram en individ som man tycker är ett problem, se vad vederbörande har begått för brott, och helt enkelt ta de lämpligaste för det straff man tycker skulle passa, och presentera för domstolen.

Om övervakningen fungerar, lät säkerhetstjänsten attentatet ske obehindrat.

Det har inte gått en vecka sedan attentatet mot Charlie Hebdo i Paris, förrän ministrar nu ropar på mer övervakning ”för att förhindra terrorism”. TT och massmedia, t.ex. SvD brölar ut propagandan som en megafon, precis som vanligt, men försäkrar att de nya regler för internet som ska förinta budbärarimmuniteten minsann inte kommer att gälla Sverige, eftersom här ”inte finns lagar som förbjuder sådant material”.

Till att börja med vore det inte så svårt att stifta sådana lagar, men sedan är det ju det lilla problemet att det är ren och skär LÖGN att en sådan inte finns. SvD har själva skrivit om lagen innan den antogs den första december 2010.

Sedan är det ju det där med yttrandefriheten. De säger att attentatet mot Charlie Hebdo var en attack mot yttrandefriheten, men hur var det egentligen det? Tolv nyttjare av yttrandefriheten mördades, men själva yttrandefriheten påverkas inte direkt av attacken.

Däremot är den nyss nämnda lagen en attack mot yttrandefriheten, och den nu föreslagna övervakningen och censuren ett sätt att genomföra denna attack.

 

Gärningsmännen i Frankrike stod redan under övervakning innan dådet. Riktad övervakning mot just dem. Plus den enorma massövervakning som redan finns. Om övervakning verkligen fungerar mot terrorism, betyder det att säkerhetstjänst och polis visste om att attentatet skulle ske, men inte gjorde någonting åt det.

Den enda andra förklaring som finns är ju att övervakningen inte fungerar mot terrorism, och det menar ju ministrarna i fråga att den gör…

Pseudonymitet är lika med näthat?

På ett nyhetsprogram ikväll (Östnytt, SVT:s lokala nyheter i Östergötland) var reportage från något slags event om näthat, där en närbild på en affisch visades.

Affischen beskrev ”tips för ett snällare internet”, och underrubrik två var ”Ljug inte”, med texten ”Använd ditt riktiga namn”.

Det är typiskt för massmedia och andra aktörer som står staten nära, att starkt sammankoppla ”näthat” med anonymitet och pseudonymitet.

Var George Orwell en hatfylld lögnare? Hans riktiga namn var nämligen Eric Arthur Blair…

Mycket har skrivits under anonymitet eller pseudonymitet, och endast en bråkdel är otrevligt. Om bråkdelen är större än motsvarade för signerade texter kan jag inte svara på, men det finns många helt legitima anledningar att inte skriva under sitt riktiga namn – rädsla för repressalier (både från stater och privatpersoner), att kunna lufta sina innersta tankar, att inte vilja dra medial uppmärksamhet till sig, och så vidare.

Innebörden av textstycket är ju den att ”Om du inte vågar skriva ditt egna namn, så håll käften”. Ingenting som passar i ett demokratiskt samhälle, där yttrandefrihet ska råda.

För att vända på saken: om måltavlorna för det så kallade näthatet skrev under pseudonym, och inte lämnade några särskilda ledtrådar om vem de är, hade de kunnat känna sig mycket säkrare om det skulle ingå hot.

 

Jag undrar om samma budskap används på skolor, för att lära nästa generation att ”om man inte skriver sitt eget namn så är man ond”… Så mycket som det pratas illa om anonymitet, skulle det tyvärr inte förvåna mig.

Sveriges Radio erkänner hur de vill manipulera folket!

I morse hörde jag på nyheterna någonting som jag aldrig trodde att SR skulle erkänna: att de ser folket som någonting mer eller mindre viljelöst som de ska manipulera och styra. Här i samarbete med politikerna.

I det här fallet handlar det om digitalradio, DAB+, och att släcka FM-sändningarna.

Följande sades på nyheterna, och står i artikeln:

Inför dagens utredning har Sveriges Radios vd Cilla Benkö sagt att det är politikerna som får avgöra. Hon anser att det behövs ytterligare anslag för att Sveriges Radio ska klara av att göra extra program som enbart ska gå i DAB+ och som ska locka folk att köpa DAB-radioapparater.

(Fetstilen har jag lagt in)

Lägg till att internet är fullt med kritik mot DAB+-systemet, allt ifrån de tiomiljontals FM-radioapparater som blir e-skrot i onödan, till att ljudkvalitén skulle vara sämre(!) och den kritiken låtsas SR m.fl. att den inte finns.

 

Parentes: ( De säger att FM-bandet ”i princip är fullt”, men ändå kan det tydligen finnas samtidigt som DAB+. Varför vill man släcka FM då? För att få folk att köpa nya radioapparater? Det luktar lobbyism…)

Ett kontantlöst samhälle är ett övervakningssamhälle

I radio och tidningar har det talats om det kontantlösa samhället de senaste veckorna. Eller rättare sagt, det har talats om att vi i Sverige använder allt mindre kontanter.

I Ystads Allehanda står till exempel samma sak som i många andra tidningar, från TT:

På så sätt är hon typisk. En undersökning Riksbanken låtit göra visar att 53 procent av svenskarna har mellan 100 och 500 kronor kontant och en majoritet väljer numera att använda kort även för köp under 100 kronor. Olika mobilbetaltjänster vinner också mark…

Varför rapporteras detta? Är det bara som en service, eller ligger det något bakom? Jämför med följande från optikerkedjan Smarteyes:

Smarteyes är en av Sveriges snabbast växande optikerkedjor – sedan starten 2007 har vi vuxit från 0 till 52 butiker (Sept 2014), från Malmö i söder till Boden i norr.

Det är psykologi 101 att människor oftast vill göra som andra människor gör, så att säga att ”det här håller på att hända” är en indirekt uppmaning att hänga på och göra samma sak. Smarteyes skriver naturligtvis detta för att locka kunder. Att Riksbanken, TT och SR rapporterar att kontantanvändningen minskar är en indirekt uppmaning till läsarna och lyssnarna att använda betaltjänster i stället för kontanter!

Kontanterna är det enda fiat-betalningssystem som inte innebär att varje transaktion lagras och kan spåras med minimal insats. Varje gång du betalar med ett kort, en mobiltelefon eller något annat digitalt system så lagras all information om din betalning. Belopp, butik, plats, m.m. Sedan är databasen med all säkerhet sökbar så att man kan upptäcka mönster eller specifika mottagare, samköra med företags artikelnummer m.m. långt senare. Allt du köper icke-kontant kartläggs. Övervakningen krävs av EU-lagen, ”mot penningtvätt och finansiering av terrorism”. Och alla data skickas till USA enligt ”Terrorist Finance Tracking Program”.

Att kontanterna innebär en rånrisk framförs ofta som argument mot dem. Idag kräver facket ”krafttag” efter ett knivdåd i Kumla, enligt Sveriges Radio. Ett sammanträffande? Rån händer då och då, ibland med kniv, men först just NU när det talats och skrivits om hur kontanterna håller på att försvinna, krävs dessa ospecificerade ”krafttag”.

Rån är ett fruktansvärt brott, dråp ännu värre. Men jämfört med vad som kan ske på grund av övervakning är det väldigt lite.

Det finns tre mycket starka argument för att alltid betala med kontanter när det är möjligt, och helst bojkotta de butiker där det inte är möjligt.

1: Du har inte kontroll över dina pengar.

Det har du inte när du har dem på banken. Det är nämligen inte dina pengar. Du har ett avtal med banken som säger att de får dina pengar i utbyte mot att du får tillbaka motsvarande när du behöver och bla bla bla, du vet väl hur en bank fungerar… Om du har ett par tusen kronor hemma eller i plånboken så har du pengar till mat ett tag om din bank inte skulle kunna fullgöra sin skyldighet enligt avtalet. Om du bara har ett kort, är varje betalning ett uttag från din bank. Staten kan beordra banker att frysa tillgångar. Strömavbrott kan inträffa. Bankens internetanslutna apparatur kan hackas.

2: Du utsätter dig själv för risk genom att betala digitalt.

Oavsett hur oskyldiga du tror att dina köp är, är det inte säkert att de datorer och människor som granskar dem håller med. Än mindre säkert hur de köp du gör idag uppfattas om 10-20 år.

3: Du förstör för andra, och utsätter oss för risk, genom att betala digitalt.

Ju fler som betalar icke-kontant, desto större anledning ser företagen att slopa kontanthanteringen, eftersom ”ingen handlar ju med kontanter ändå”…

Så om du bryr dig om din egen eller andras personliga integritet, eller till och med fysiska säkerhet, betalar du med kontanter så ofta och mycket som det överhuvudtaget är möjligt!!!


Hjälp mig att sprida detta viktiga meddelande: Länka, reblogga, kommentera hos andra. Om du vill ta risken, skriv insändare, ring ”ring P1” och liknande program, tala med människor du känner och inte känner, m.m. Detta är inte någonting som jag personligen tjänar på, utan för att stoppa kontantdöden.


Extremt yttrandefrihetskränkande lagar på gång?

Häromdagen läste jag Anna Trobergs artikel, som handlade om vitt skilda saker. Till att börja med den vidriga empatilöshet som är spridd över hela internet, men (min kommentar den 8 nov. till artikeln) också till exempel i mångas TV-soffa.

Sedan handlade den om en artikel av Åsa Linderborg – som jag inte kunnat läsa på grund av tekniska problem – och till slut verkar Anna Troberg göra klart hur hon ser på män, genom att använda uttrycken ”mansplaining” och ”vita kränkta män” i texten. Det har jag också svarat på i sagda kommentar.

Nu till saken:

Jag tänkte inte mer på det då, men igår läste jag den artikel på Opassande som var länkad från AT. En kvinna har alltså mördats och bilder lagts ut på forumet 4chan, och mestadels empatilösa kommentarer kommit in. På Facebook har styvmamman förtvivlat skrivit att dottern är död. Sedan spårar artikeln ur i feminism, precis som om inte samma sorts reaktioner i kommentarerna uppstått om det varit en man som blivit mördad. Själv tror jag snarast att det blivit än mer hånfullt då, eftersom män förväntas ”klara sig själva”, ”kunna försvara sig”, m.m.

Igår och idag lyssnade jag på radio. Det gör jag ofta, men det är inte särskilt ofta som det pratas om terrorism där. Det gjordes det igår, när det sades att ISIS har ”sovande celler” i Sverige, och idag när det sades att terrorism skördar allt fler offer.

Det är väldigt mycket samtidig information som skulle kunna användas för att påstå att integritets- och framför allt yttrandefrihetskränkande lagar skulle vara befogade.

Källkritik på

Har någon kollat källorna till 4chan-mordet AFK? Kanske är bilden shoppad, Facebookmeddelandet fejkat och delar av kommentarerna automatpostade. Att empatilösheten är utbredd är ett faktum, så många är säkert äkta, men att underrättelsetjänsterna kan manipulera sådant och posta många fler automatiskt är ju känt nu.

Den avhoppare som sade att ISIS har ”sovande celler” i bl.a. Sverige kan ju precis lika gärna vara t.ex. NSA-agent, eller anställd av massmedierna själva, för att massmedia styr Sverige är ju lika sant för andra länder än just Sverige.

Och att terroroffren ökar är fastställt av en ”tankesmedja”, det vill säga en propagandaorganisation, som sammanställer ”Global Terrorism Index” för BBC, ett TV-bolag i den snabbt framväxande fasciststaten England.

Är det nya, extremt yttrandefrihetskränkande, lagar eller EU-direktiv i görningen?

SVT tiger godtyckligt om vissa sorters ”hot mot demokratin”

Idag läste jag bland annat hos Christian Engström och på Opassande om hur Miljöpartiets Åsa Romson målat sin båt med förbjuden, giftig bottenfärg, och när Expressen konfronterat henne med bilder, försökt få tyst på dem genom att påpeka att hon har copyright på bilderna.

SVT tog upp Romsons båtbottenblunder på Rapport kl. 19:30 idag, (det har inte hunnit publiceras på Play i skrivande stund) och talade både med och om Åsa Romson om färgen, men om att hon försökt få Expressen att tiga, det teg SVT om.

 

Titt som tätt talar massmedia, inte minst ”public service”, om hur demokratin hotas genom att somliga försöker få tyst på journalister, inte minst med ”näthat”(notera det generella begreppet – inte hot mot journalister, utan ”näthat”). Men när copyright används just för att få tyst på journalister, dessutom av en person i maktposition, då är det knäpptyst om vad som inträffat! Enligt Statens Propaganda finns inte piratrörelsen och dess frågor.

SR2

Falkvinge.net svartlistad hos Sveriges Radios kommentarscensur.

Igår läste jag en artikel på Sveriges Radios hemsida, och lämnade en kommentar, jag skrev följande.

Jag håller med Rick Falkvinge i dessa frågor, yttrandefrihet är inte relativ.

Det är bättre att folk får skriva elaka saker så att man i bästa fall kan reda ut vad som är felet, oavsett om det är med dem själva eller med samhället, än att man stänger säkerhetsventilen som hatet är, så att de går till våld direkt istället.

Källa: http://falkvinge.net/2013/10/21/acknowledging-the-important-value-of-hate-speech/

Jag skrev ”Anonym” som namn, och en påhittad (asdfghj….) e-postadress. Ett par timmar senare var kommentaren bortcensurerad.

Jag hade sparat den just ifall att det skulle hända, och postade följande.

Det finns ingenting som bryter mot era regler i min kommentar. Kanske nu, om detta räknas som synpunkt på modereringen, men då är ni välkomna att ta bort detta första stycke, men låt resten stå den här, andra, gången!

Jag håller med Rick Falkvinge i dessa frågor, yttrandefrihet är inte relativ.

Det är bättre att folk får skriva elaka saker så att man i bästa fall kan reda ut vad som är felet, oavsett om det är med dem själva eller med samhället, än att man stänger säkerhetsventilen som hatet är, så att de går till våld direkt istället.

Källa: http://falkvinge.net/2013/10/21/acknowledging-the-important-value-of-hate-speech/

Idag är även den kommentaren borttagen i sin helhet, och kommentarsfältet är stängt.

I SRs kommentarsregler kan man läsa att ren länkpostning inte är tillåtet, men att använda länkar som fördjupning eller källhänvisning är tillåtet.

Där står även att synpunkter på modereringen inte får tas upp i kommentarsfältet, utan istället mejlas. Nu tar jag upp det på bloggen istället, så att alla kan se vad SR håller på med.

Det verkar alltså som om falkvinge.net är svartlistad hos SR. Hur många sidor finns det som inte får nämnas i Statens Propagandas kommentarsfält? 10? 100? 1 000?

Man kanske kan tro att det är för att Falkvinge förknippas starkt med Piratpartiet och SR inte får göra reklam för politiska partier, men det gör de ju hela tiden själva i artiklarna. Särskilt för F! i år.

Det handlar nog om att inte göra reklam, men inte allmänt, utan riktat specifikt mot partier som massmedia inte tycker om, som Piratpartiet.

SR2

FI ska in i riksdagen också, det har man bestämt.

Nu är Almedalsveckan igång. Jag vet inte vem som arrangerar den, men att de vill dra Sverige åt samma håll som massmedia är solklart.

Det är ingen slump att man låter FI och SD debattera strax efter klockan fyra. Då är många av de som inte tagit semester än på väg hem ifrån jobbet, och kan ha radion på i bilen eller i hörlurarna på tåget, bussen, spårvagnen eller tunnelbanan.

Att FI gjorde bort sig genom att kräva tvingande föräldraledighetsfördelning på 50/50, och SD hade bättre förslag, ordnade man genom att ha en publik som ändå jublade tre gånger så mycket åt FI:s förslag. Om publiken valts ut, eller fanns inspelad hos Sveriges Radio förtäljer inte historien.

Det bör inte komma som någon överraskning att massmedia egentligen tycker om SD heller, fast de håller en fasad av att tycka tvärtom. Om de verkligen ogillade SD skulle de göra som de gjort med Piratpartiet – hålla nästan helt tyst.

Särskilt oroande är att de börjat prata om Svenskarnas Parti, så mycket att det är sannolikt att de vill ha in dem i riksdagen.

För hur kommer Sverige att bli med ett parti som är misandriskt (manshatande), ett som är relativt främlingsfientligt och totalitärvurmande, och ett som är väldigt mycket så?

Så oväntat…

Den svenska datalagringen blir kvar, skriver SR i en artikel präglad av illa dold förtjusning.

 

Kan det vara så att det är Beatrice Ask själv som har valt utredare och kanske till och med formulerat uppdraget?

Du har tre månader på dig att bestämma vad som är viktigast. Skola jobb och omsorg eller grundläggande friheter och demokrati. Massmedia har bestämt sig, lyssna inte på dem. Bilda en egen uppfattning. Du har kanske bara den här chansen, innan det är för sent.

Handredskap för grävning…

Nu pratas det mycket om telebolag som säger att de slutar lagra information men inte alls slutar.

Men det finns ett ord man inte ser någonstans. Varför kallar man inte en spade för en spade?

Telia, Telenor och 3 LJUGER.

Massmedia och Fi 1, Piratpartiet 0.

Efter det nedslående valresultatet för Piratpartiet i EU-parlamentet har vi fem svåra år att vänta i integritetsfrågor. De tyska piraterna fick ett mandat, så det finns trots allt hopp, men vore det inte för de svenska massmedierna hade det suttit minst tre pirater i parlamentet nu. Tysklands Julia Reda, som är den enda piraten i parlamentet nu, och Sveriges Christian Engström och Amelia Andersdotter.

Någonting som Per ”wertigon” Ekström är förvånad över är att F! kom in.

Jag är inte alls förvånad. Massmedia ville få in dem. Det har hörts väldigt lite fram till för någon enstaka vecka sedan, sedan har det pratats Fi i varje radio, teve och tidning. Uträknat med precision för att få just så många procent som massmedia vill.

Det är samma sak här. Anna Troberg skriver

Jag är precis som många andra ledsen över att vi bara fick 2,2 %. Jag tycker inte att valresultatet avspeglar det fantastiska jobb Christian och Amelia gjort i Bryssel. Jag tycker inte att det avspeglar allt arbete som ni alla lagt ner på valkampanjen. Jag tycker inte att det avspeglar det fantastiska jobb som vi här hemma gjort med att utveckla ett heltäckande partiprogram…

Nej, det gör det inte. Men det avspeglar var massmedia vill ha Piratpartiet. Under mandatgränsen.

SR vinklar EU som vanligt…

På Sveriges Radios hemsida möts man idag av ”Grafik: Så påverkar EU din vardag”

http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=4657&grupp=20690&artikel=5854018

Det märks tydligt på många ämnen att SR vinklat detta väldigt EU-positivt, men eftersom integriteten är vad den här bloggen handlar om, ska jag ta upp just det här.

Jag ska bara ta två exempel. Bilen och telefonen.

Om bilen skriver de

Bilen

● Produktsäkerheten regleras i ett EU-direktiv, som exempelvis har regler om materiel, bilens strålkastare, bilbälte, etc.
● När det gäller avgaser säger EU:s regler att en biltillverkares hela flotta av nya bilar (alltså snittet av samtliga modeller) inte får ha store utsläpp än 130 gram koldioxid per kilometer, och det målet ska vara uppnått senast 2015. Nästa steg är att nå 95 gram per kilometer år 2021.
● När bilen ska skrotas så gäller inom EU ett mål om att öka andelen material som kan återanvändas. Tillverkare måste bland annat begränsa farliga ämnen i produktionen och måste använda återvinningsbart material. 2015 ska 95 procent av materielet i en bil kunna återanvändas eller återvinnas.
● Ditt körkort ska vara utformat så att det är lätt att känna igen och kan användas över hela EU. Förare av tunga fordon ska avkrävas läkarkontroll.
● EU har också ett samarbete mellan myndigheter för att ta ut böter för fortkörning i utlandet av yrkesförare.

 

Ingenting om e-Call eller systemen för datakommunikation mellan bilar, som EU håller på med. Båda potentiellt integritetskränkande, kan i värsta fall alltid spåra bilen.

 

Och om telefonen skriver de bara

 

● EU har satt tak för vad telebolag får ta betalt för mobilsamtal, utlandssamtal och roaming. EU ställer också krav på telebolagen om tydlig information om priser och kräver att kunder varnas när deras räkning är på väg upp i höjden
● Google och Facebook via mobilen? EU har krav om skydd av dina personuppgifter och diskuterar just nu ytterligare skärpning, bland annat vill de ge EU-medborgare rätten att bli bortgömd och få radera uppgifter om sig själva.

Rent ut sagt inte ett jävla ord om DATALAGRINGSDIREKTIVET. Google och Facebook ska låta bli, men själva ska de samla uppgifter i mängd. Lite ironiskt, men tur ändå att det nu dömts ut som olagligt av EU-domstolen.

 

 

Aschberg hatar näthatare

Förra tisdagen började ett nytt program – ”Trolljägarna –  i TV 3, och jag missade det första avsnittet, men den här veckan kom jag ihåg att titta.

 

Förutom själva missförståndet av innebörden i ordet troll, är programmet precis vad det låter som. Aschberg söker upp, och frågar ut ”trollen” i teve. På det typiskt Aschbergska viset, d.v.s. Aschberg bestämmer vad som har hänt, och sedan får verkligheten rätta sig efter det, oavsett andra omständigheter.

 

Ett inslag var om bloggerskan ”@sinoes” som bland annat råkat ut för misogyna kommentarer. Har man kollat vad hon själv skrivit? Jag erkänner att jag själv inte har gjort det, men någon som beskriver sig själv som ”rabiat rabiesfeminist” har knappast ett gott öga till män. Jag skulle inte bli förvånad om där fanns misandriska (manshatande) kommentarer. Hon förtjänar inte att få hat vräkt över sig för det, men det gör faktiskt inte andra heller, oavsett kön.

 

Och hat är precis vad programmet föder. De ska ha ett litet pluspoäng för att de skyddade en förmodad näthatares identitet, men en annan visade de med bild och förnamn, samt att han jobbade inom teve. Det är inte svårt att ta reda på vem det är i dagens digitala samhälle, och i sin tur utsätta honom för hat, hot och kanske till och med våld, vilket verkar vara huvudsyftet med programmet.

Dessutom finns det gratisprogram att ladda ned, som i det närmaste magiskt bra, tar bort oskärpa i bilder. Det fungerar extra bra på artificiell oskärpa, d.v.s. effekten ”blur”, som används för att dölja människornas identitet.

 

En annan det i programmet är skrämselpropagandan. Ungefär ”Om du skriver något elakt begår du oftast ett brott, och vi kommer att hitta dig”. Vad jag såg i programmet kan de knappt leta upp en IP-adress, utan förlitar sig på att ”trollen” varit slarviga med personuppgifter. En hade skrivit under med namn någonstans från kontot som användes, och i samma bild syntes verktyg som WHOIS-lookup (hittar ägare på registrerade domäner) och EXIF-viewer (läser dold info i bildfiler som vissa kameror sparar, kan innehålla GPS-koordinater, ägarnamn, kameramodell, m.m. beroende på kamera och inställningar).

Med anledning av massmediernas ställning, drar jag slutsatsen att en avsikt med programmet är att skrämma till tystnad även i politiska frågor som man vill vara anonym när man diskuterar. Det är ett hot mot den verkliga demokratin, som för övrigt redan är väldigt svag.

 

Aschberg vill jävlas med oss som vill vara anonyma. För det uttryckliga syftet att jävlas tillbaka kommer jag snart att publicera ett inlägg med tips om hur du gör för att vara anonym. Oavsett om du är näthatare, politikbloggare, eller något helt annat.