Internet of Things – hur smart är det egentligen?

”Smarta” prylar, sammankopplade via internet, ”Internet of Things”. Det har det propagerats för länge nu.

För det är precis vad det är när teknikföretagen själva, EU, massmedia, och alla som delar det vidare, helt okritiskt säger att det är framtiden. Propaganda. Reklam. Ingenting annat.

Om vi bara köper internetanslutna prylar, utan att ifrågasätta varför, var, när, hur, och framförallt hur säkert, kommer det fullständigt garanterat att innebära stora problem förr eller senare.

Friskrivning: Om man uttrycker sig negativt om Internet of Things, brukar man bli kallad bakåtsträvare, Luddite (på engelska), och liknande tillmälen. Jag är ingen sådan. Jag gör inte saker på gammalt sätt bara för sakens skull, och jag kan absolut köpa vissa saker som är internetanslutna. Men inte sådant som är farligt, eller som man inte har kontrollen över. Fortsätt att läsa, så förstår du vad jag menar.

”Smarta” prylar? Internet of Things? Vad är det?

Det kan vara väldigt mycket, men jag tar upp det som diskuteras mest:

Timpris på el: För länge sedan fanns nattaxa, ett lägre elpris på natten, när fabriker och allmänna lokaler som köpcenter osv, var avstängt och släckt, och kraftverken därför inte så hårt lastade. Det kanske fortfarande finns sådana avtal hos vissa bolag. I alla fall hade, och har fortfarande, många tvätt- och diskmaskiner och torktumlare en inbyggd timer, så att man kan ladda tvätt eller disk i maskinen på kvällen, och ställa timern så att den startar när strömmen blir billig.

Det var väldigt ”smart” på 90-talet, även om ordet ”smart” inte börjat användas i det sammanhanget då. Idag duger det inte, utan elpriset ska variera per timme, utan regelbundenhet. Istället ska maskinerna, och framförallt varmvattenberedare, värmepumpar, i allmänhet apparater för värme och kyla, styras över internet, efter det aktuella elpriset, som (i alla fall enligt påstående) beror på tillgång och efterfrågan. Även egna sol- och vindanläggningar och energilager har kommit in i denna debatt.

Kylskåpet som handlar: En riktig käpphäst i propagandan för IoT. Kylskåpet ska känna av vad som finns i, kanske till och med varornas Bäst Före-datum, och skicka notan till mobilen, eller rentav självt beställa varorna.

Fjärrstyrning av kyla, värme, larm, lås, ljus… Det har funnits länge, bland annat över telefon, men nu ska det styras över internet och med smarttelefonen.

Kameror överallt: Kameror, inte bara för att fånga inbrottstjuvar på film, utan för att se att allt står rätt till hemma när man är borta, för att styra saker med gester, och för att se vem som ringer på dörren.

Smarta telefoner, smart TV, etc: Finns redan, behöver inte förklaras.

Även i industrin, kommunala system, etc: Industrimaskiner, gatubelysning, elnät, vattenförsörjning, fordon, det mesta håller på att kopplas upp.

Det finns självklart fördelar, annars skulle det inte göras. De största fördelarna är för tillverkarnas plånböcker, men att kunna styra system efter rådande omständigheter ger i många fall minskad elförbrukning, minskad administration, och i sällsynta fall bättre service. För privatpersonen gäller samma sak, fast just ”servicen” oftast är huvudsyftet då.

Men det har alla redan berättat, så nu får det vara nog om det. Nackdelar och risker talas det mindre om, så det tar jag upp nu:

Vem har kontrollen?

Vem ska ha kontrollen över dina saker? Du, självklart. Men med Internet of Things, är det inte så självklart. Det har lagts förslag på att elbolagen ska ha rätt att sänka värmen eller kylan i ditt hus, för att kapa effekttoppar. Jag sökte och hittade en sida om att de i Kalifornien, visserligen via FM och inte internet, ska kunna sänka och höja temperaturen fyra grader – troligen Fahrenheit eftersom det är USA, dvs ca 2 Celsiusgrader – i ”nödfall” utan att kunden ska kunna avbryta det. ”Nödfall” antas vara när strömmen inte räcker till, så att vissa hus annars skulle bli strömlösa, men det betyder ju bara att elnätet borde byggas ut – om man inte kan tvinga kunderna att dra mindre ström genom att ställa om deras termostater…

Sidan var från 2008, och jag vet inte vad som hände sedan, men jag vet att jag har läst på Flashback Forum att EU ska införa liknande system år 2020. Nu kan jag inte hitta sidan hur mycket jag än söker.

Frivillighet eller tvång?

Termostaterna i Kalifornien, och de i EU från 2020, tvingas på människor genom lagstiftning. Så radikalt blir det nog inte med timpriser på el, men då delar av elmarknaden är monopoliserade, kan priserna bli hur som helst. Det kan bli så att det blir oförsvarbart dyrt att ha ett vanligt elavtal och ”dumma” maskiner, och ännu mer oförsvarbart dyrt att ha timpris och ”dumma” maskiner. Vi kan helt enkelt bli tvingade att köpa ”smarta” maskiner för att inte bli ruinerade på elen.

Personlig information

Ju fler internetanslutna apparater man har, och ju fler funktioner de har, desto mer information genererar de om en. Om apparaterna inte styrs med direkt kommunikation, utan för ”enkelhetens skull” går via tillverkarens servrar – mycket troligt – så vore det naivt att tro att någon tillverkare skulle missa chansen att samla in och sälja den. Dessutom kommer den naturligtvis FRA och NSA tillhanda. Det kan vara allt ifrån information om vad du har i kylen till direkt ljud och bild.

Även om du inte har kameror och mikrofoner, som t.ex. Kinect, så kan många små stycken information om vad du gör läggas samman till en väldigt tydlig karta över dig genom Big Data.

Buggar, säkerhetsuppdateringar, hackers och virus.

Alla IT-system har säkerhetsluckor. Det bara blir så, eftersom de är så komplicerade. Varje gång du uppdaterar ditt operativsystem eller något program, och det står ”säkerhetsuppdatering”, har utvecklarna hittat en lucka, och skrivit en uppdatering som täpper till den. Ibland hundratals eller till och med tusentals. Långt innan något säkerhetsteam skulle kunna säga ”nu har vi nog täppt till de flesta”, kommer en ny funktion som för med sig nya luckor, eller en helt ny version av programmet.

Varje säkerhetslucka är ett fel som kan släppa in en hacker och/eller skadliga program. Ibland på sådana sätt att inte mycket kan hända, eller enbart under mycket speciella omständigheter, ibland en direktkanal för att få fullständig kontroll över hela systemet.

Dessutom finns ofta andra buggar i program och operativsystem, som kan få dem att göra oväntade, oönskade saker, eller plötsligt sluta fungera.

Om operativsystemet är fristående från apparatens programvara – till exempel Linux eller Windows Embedded – kan uppdateringar av det göra så att programvaran inte längre stöds, och om tillverkaren inte längre håller med uppdateringar för produkten, kan den bli obrukbar.

Tillägg, tack vare en påminnelse från Christian i Ny Tekniks kommentarsfält: Att tillverkaren slutar att hålla med uppdateringar till produkterna, särskilt om själva operativsystemet också kommer från dem, betyder förstås att inga säkerhetsluckor längre täpps till. De kommer istället att ligga kvar, upptäckta men öppna. Det ökar dramatiskt risken för att hackers och/eller skadliga program kan ställa till problem, från att kolla vad du har i kylen, till direkt ljud och bild, och kontroll över dina prylars funktioner.

Säkerhetsproblem är illa nog i en PC, där känslig information kan behandlas. Att lägga ut t.ex. patientjournaler på nätet så att patienterna ska kunna se dem är långt värre, och inte alls försvarbart på något sätt, oavsett hur bra man tror att man har skyddat dem.

Men det är ingenting mot vad Internet of Things håller på att bli. Tänk dig följande situation:

Det är Sveriges kallaste vecka på länge. Ikväll visar väderleksrapporten på  -25°C i söder och -45 i norr. Prognosen säger att det blir ungefär samma i tio dygn framåt. Skönt för plånboken att du just köpt en ny, hypereffektiv värmeanläggning, som du dessutom kan styra över internet från telefonen. Du går och lägger dig, men vaknar tidigt av att det är kallt i huset. Jaha, upp och kolla systemet… Nej, det kan du ju göra från telefonen – ERROR, could not connect to your system. Vad nu då? Har proppen gått? Du går upp och kollar anläggningen – den visar en teckning av en penis på displayen, och när du trycker på en knapp piper den melodin till Rick Astleys ‘Never Gonna Give You Up”. Du stänger av strömmen till den och slår på igen, men ingenting händer, mer än att penisen kommer fram igen.

Du tar fram en värmefläkt och startar den i sovrummet, och kan sova tills telefonsupporten för systemet öppnar. Du ringer och möts av en digital röst: ”Du har plats nummer fyra hundra sextio sju i kön. Beräknad kötid är fyrtio två timmar och arton minuter. Du kan besöka oss på Facebook eller på webben.”

På tillverkarens hemsida möts du inte av den fina följsamma design de brukar ha, utan av en svart text på vit bakgrund: ”Vi har drabbats av flera hackerattacker under natten, och ett virus har spridits till våra värmesystem. Vi har ingen prognos när felen kan vara åtgärdade.

Det här går inte, det är bara tio grader i resten av huset och du har ingen mer värmefläkt, och ingen annan värmekälla. Clas Ohlson ligger nära, du går dit och möts av hyllor där element, värmefläktar och kupévärmare ska stå, men de är tomma. Du hittar några terrassvärmare, längst in på en hylla, tar tre av de fem som är kvar. De får duga. I kassorna är det köer av människor som bär på det som stått på de tomma och nästan tomma hyllorna, och du ser din kompis Kalle.

-Tjenare!

-Hej Kalle, har du också problem med värmen?

-Ja, jag köpte ny anläggning i höstas, jag vet inte om du tror mig, men i morse var det en snopp på displayen, och inget hände…

-Jo. Samma sak för mig. Hackerattack och virus, säger tillverkaren.

Framme vid kassorna förstår du varför köerna gick så långsamt, en skylt säger ”Kortbetalning ej möjlig p.g.a. hackerattack.” En liten hög av värmefläktar och element står på golvet bakom. Du tömmer plånboken, och kan precis betala terrassvärmarna, och får fjorton kronor kvar.

Du går hem och ska låsa upp dörren med ditt smarta lås, men upptäcker att det redan är öppet, fast du vet att du låste. Det saknas pengar, det är saker omkringslängda överallt, och i sovrummet finns inte värmefläkten kvar.

Du är törstig och försöker ta ett glas vatten, men det finns inget. Har ledningen frusit? Nej, det är ju fortfarande plusgrader inne, och ute har det ju varit lika kallt förut. Du tittar ut mot vattentornet och ser att det hänger flera meter långa istappar från kanterna på det, och det rinner ner stora mängder vatten. Hackerattack där med.

Plötsligt hör du en smäll – tre bilar krockade just i korsningen en bit bort. Gatlyktorna fungerar inte, så du ser i skenet i snön att det är grönt från alla håll.

Dags att koppla in värmarna, här är kallt. Du plockar upp den första, och ska just sätta i kontakten, när det blir beckmörkt. Förutom ett gult, flackande sken utifrån.

Elstationen står i lågor.

Annonser

Taggar:, , , , , , , , ,

Kommentera gärna här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: