Drönarkameror måste ses i samband med det som kommer sen – mönsterigenkänning.

Idag pratades det om drönare på radion. Frågan gäller om en drönarburen kamera ska betraktas som en övervakningskamera. Datainspektionen tycker det, och två rättsprocesser om detta pågår, och domen faller i höst.

Eftersom ekonomiska intressen är inblandade, kommer förstås domen att bli friande. Eller så kommer lagen att ändras kort efteråt.

UPDATE: Dom har fallit, till integritetens fördel. Se inlägg.

Oavsett hur det går med den saken, bör vi noga tänka igenom konsekvenserna innan vi accepterar filmande drönare i skyn, utan att protestera. I grund och botten är det två friheter som står emot varandra – rätten att få fotografera och rätten till ett privatliv – och då blir det alltid komplicerat att dra gränsen. Det anses ofta att man inte har någon rätt till ett privatliv på offentliga platser, men det är inte sant. Det krävs tillstånd och skyltar för att ha övervakningskameror på sådana platser. Däremot är det fritt fram att fotografera med en handhållen kamera på sådana platser.

För några årtionden sedan fanns fullständig logik i detta. En privatperson som tog en bild, lämnade in filmen på framkallning och satte in bilden i sitt fotoalbum, eller som mest ramade in den och hängde den på väggen, gjorde just det. Förutom fotografen, var det bara släkt, vänner och bekanta som såg bilden. Dessutom kunde inte människor som råkat komma med på bilden identifieras hursomhelst, så även om de gjorde något som de inte ville visa, kunde de räkna med anonymitet, såvida inte någon som kände dem också kände fotografen. Övervakningskameror däremot, visste man inte hur materialet skulle komma att användas. Om ett brott begicks vid samma tidpunkt, skulle ju polisen undersöka, och man kunde ju till och med hamna på TV.

Idag finns inte denna logik kvar, eftersom bilder som tas på olika ställen ofta läggs ut på sociala medier. Där kan de vara tillgängliga för alla människor och i alla fall för NSA m.fl. Verktyg som inte fanns förut, såsom ansiktsigenkänning och Big Data kan användas för att omedelbart identifiera alla i bilden och samköra med annat för att veta exakt vad de gjorde där.

Man kan säga att den faktiska skillnaden mellan en vanlig kamera och en övervakningskamera försvunnit – eller till och med att en vanlig kamera kört om övervakningskamerorna ur integritetskränknignssynpunkt.

Så till drönarna. Kan vi lita på att bilderna stannar hos piloten? Självklart inte, de nämnda ekonomiska intressena livnär sig ju just på sina filmer och bilder genom att sälja undantag från sitt monopol (copyright på utrikiska), och privatpersonerna kommer förstås att göra samma sak med drönarbilder som de gör med bilder från handhållna kameror – många kommer att hamna på t.ex. Instagram och Flickr.

Vill vi verkligen att kamerorna, som man förut i alla fall hade en chans att se när fotografen höjde för att ta en bild, ska börja flyga omkring och filma och fotografera överallt, eventuellt med en upplösning som gör ansiktsigenkänning möjlig även helt utom hörhåll?

Naturligtvis finns fördelar, som möjligheten att filma polisbrutalitet så att man kan bevisa den, möjligheten att filma konserter och föreställningar från en bra vinkel för att lägga ut på torrent m.m., men uppväger det verkligen den integritetskränkning som miljoner människor kommer att drabbas av varje dag? Jag tycker inte det. Jag skulle inte vilja det. Vad du tycker vet bara du än så länge, men om du vill kan du ändra på det genom att använda kommentarsfältet nedan.

Advertisements

Taggar:, , , , , , ,

Kommentera gärna här

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: